Att hälso- och träningstrenden stadigt ökar kan ses som en motreaktion på vår nya västerländska livsstil, som för de flesta har inneburit mer av stillasittande och mindre av vardagsrörelser. Det kommer ständigt nya resultat från många och omfattande studier världen över som visar hur vi genom träning förbättrar vår hälsa. Därför finns det nog idag ingen som är omedveten om alla positiva effekter som följer av att vara fysiskt aktiv. Även om, som jag skrev i inlägget ”Vad är träning?”, vi kan ha många olika syften med vår träning så måste ju ändå träning för hälsa ses som allra viktigast.

Hur mycket behöver vi då träna för att få hälsoeffekter?
Tyvärr är det så att många tror att vi måste slita ont under lång tid för att det ska vara någon mening med att träna. Detta låter kanske jobbigt och risken är därför att vi istället avstår helt.
Och visst ger det i princip alltid större hälsoeffekter ju mer vi tränar, åtminstone så länge det handlar om motionsnivå. Men den klart största skillnaden för hälsan får vi faktiskt redan vid ganska liten träningsmängd.
Så följande två klyschor gäller lyckligtvis fortfarande.

• ”Den bästa träningen är den som blir av …”
• ”All träning är alltid bättre än ingen träning …”

Svenska läkarsällskapet godkände år 2000 en nationell rekommendation som innebär minst 30 minuters träning om dagen. Den säger att intensiteten skall vara ”måttlig”, vilket vi ungefär kan översätta till en rask promenad. Det är alltså viktigt att vi anstränger oss lite så att puls och energiomsättning ökar.
Att de valt just 30 minuter beror på att vi får mest nytta för hälsan de första minuterna av ett träningspass. Som kan utläsas i grafen så har vi vid ungefär 30 minuter redan fått ut det mesta av hälsovinsterna. Det följer en ökad hälsoeffekt även efter 30 minuter men skillnaden i förhållande till nedlagd tid minskar ju längre vi håller på. Det är till och med så att ökar man tiden riktigt mycket så kommer kurvan att börja gå nedåt. Alltså kan extremt mycket träning till och med få negativa hälsoeffekter. Det är den balansgången som många elitidrottare brottas med. Elitidrott är alltså inte alltid att betrakta som hälsosam.
Sedan har studier också visat att dessa 30 minuter inte ens behöver ske vid ett tillfälle. Därför kan vi med fördel dela upp dessa 30 minuter i ex. 2*15 eller 3*10. Det är snarare så att det är bättre med flera kortare träningspass än färre långa.
Att så små träningsmängder gör så stor skillnad för hälsan är oerhört positivt.  För det innebär att man inte behöver tänka så stort när det gäller träning utan man kan börja med väldigt små steg och man kommer ändå få bra hälsoeffekter. För då blir det lättare att komma in i en ny vana så det bli regelbundet. Det är exempelvis mycket bättre att träna regelbundet en kvart två gånger i veckan än en timme då och då.
För en optimal hälsoutveckling så är regelbundenhet huvudnyckeln. Dessutom är det bättre med lite och ofta än sällan och hårt.