Vilken hälsa vi har och hur vi mår avgörs till största delen av de livsstilsval vi gör. Vi lever i ett välfärdssamhälle som sett till människans historia har utvecklats oerhört mycket fortare än våra gener. Vi är biologiska varelser som egentligen inte är skapta för att leva det liv många av oss lever idag. I ett samhälle som präglas av för mycket stillasittande, snabbmat, stress etc. utvecklar vi nya välfärdssjukdomar som leder till försämrad hälsa och sjukdomar med i vissa fall även förtida död som följd. Därför har vikten av en gynnsam livsstil förmodligen aldrig varit viktigare än det är idag.

Vad menar jag då med en gynnsam livsstil?
Vår livsstil skall ses som en helhet där flera livsstilsfaktorer som fysisk aktivitet, kost, sömn, stress etc tillsammans avgör vår livskvalitet och en gynnsam handlar enligt min mening om att ha en bra balans mellan dessa olika faktorer.
Fysisk aktivitet och kost får oftast mest uppmärksamhet och framhålls ofta som allra viktigast för hälsa och välmående, men vad som kanske inte får samma uppmärksamhet är betydelsen av social gemenskap. Människans behov av gemenskap och längtan efter andra människor finns djupt förankrad i vår biologi där samarbete historiskt har varit en förutsättning för överlevnad.
Social gemenskap är alltså en större förutsättning för hälsa och välmående än vad många kanske tror.

Men hur social är egentligen svensken?
Frågan är relevant med tanke på att vi i Sverige lever ensamma i större utsträckning än i andra länder. Vi värnar om vår självständighet och vårt oberoende och därför har familjen mindre inflytande på oss än i övriga världen. Det finns en bild av svensken som en figur som låser dörren om sig och gärna isolerar sig ensam i hemmet. Därför har svenskarna i vissa sammanhang beskrivits som världens ensammaste folk.
Därför kan vi ställa oss frågan om vi i detta rent av har en underskattad hälsorisk?
Ja, men då måste vi skilja på frivillig och ofrivillig ensamhet. Att avskilja sig frivilligt kan vara ett sätt att komma ikapp sig själv och finna lugnet inom sig, men det är när människor blir ensamma mot sin vilja som det kan vara farligt, ja rent av lika farligt som rökning. Det finns nämligen studier som har visat att ofrivillig isolering kan öka risken att dö i förtid med 30 procent. Siffran är jämförbar med rökningens skadeverkningar, och högre än för fetma och fysisk inaktivitet.
När vi blir äldre ökar risken för att vi drabbas av ett utanförskap och känner oss ensamma. Dels kan det finnas rent fysiologiska orsaker, att man helt enkelt inte klarar eller orkar lämna hemmet, men det kan också vara så många i ens omgivning har dött.

I många av de områden i världen, de så kallade blå zonerna, där forskarna har identifierat befolkning med ovanligt lång livslängd, går det att urskilja att just finnas i ett socialt sammanhang er en gemensam nämnare. Det är kulturer där äldre människor inte isoleras utan finns i med socialt och känner sig mening långt upp i ålderdomen.
Så tänk på att en god hälsa och en hög livskvalitet inte enbart handlar om träning och kost, utan glöm inte att mötet med andra människor.
Varför inte kombinera?
Hitta en träningskompis eller bjud in en vän på middag!