5 Juni
10 dagar, 200 mil och 15 landskap!
Ja, det är facit så här långt på min Nils Holgersson-färd runt Sveriges avlånga land.
Denna dagen kan indelas i tre olika delar som bjöd på olika typer av cykling och upplevelser.
Det började med att jag från Östersund tog bron över till Frösön där jag började cykla söderut. Snart cyklade jag över bron till fastlandet och följde vägen via Orrviken utmed Storsjön som låg spegelblank i morgonsolen. Fyra mil av ren magi för en cykelälskare.
Vidare ett par mil söderut kom jag till den klassiska längdskidåkningsorten Åsarna. Där valde jag vägen upp över de alpina skidorterna Klövsjö och Vemdalsskalet. Hua, vilka backar men det var det värt. Cykling i fjällvärlden är vackert, men det gäller att man inte ogillar backar för få då kan man lika gärna ”tröka” vidare på E45:an.
Jag cyklade över vackra vidder och såg även mer renar utmed vägen (trodde inte de fanns då här långt söderut).
Jag cyklade även in i ”Härliga Härjedalen”, vilket betyder att jag nu bockar av det 15:e landskapet på min lista.
Så småningom rullade jag ner till Vemdalen, där jag passande nog tog mig an en renskavspizza med hjortronsylt.
Den tredje delen av dagens etapp gick de 6 milen från Vemdalen ner mot Sveg. En lite flackare del med enbart skog som omgivning.
Faktum är att Härjedalen är Sveriges minst befolkade landskap med enbart va 10 000 invånare. Det innebär att varje invånare har mer än en kvadratkilometer för sig själv.
Huvudorten Sveg, där jag nu befinner mig, har endast 2 500 invånare.
En liten överraskning i form av en ostbricka och en kall öl väntade på det lilla pensionatet när jag kom fram. Det var min fru Liselott som hade luskat ut var jag tänkte bo för natten och hade ringt och förberett detta i förväg, med anledning av vår bröllopsdag i morgon. Tack älskling!
Lördagskvällen i Sveg avslutades med en bit mat och en promenad i ”byn”.
Spanade in den stora och kända träbjörnen, samt bjöds också på lite nostalgi när jag såg en gammal hederlig telefonkiosk.
I morgon är det Sveriges nationaldag och det tänker jag fira med att cykla i det kanske ”svenskaste” av alla svenska landskap. Dalarna
På två hjul rullar jag vidare mot nya upplevelser
Ha de