En dag med två skepnader.
Själva grejen med äventyr är ju per definition att man inte vet vad som väntar. Ja, visste man det vore det ju inget äventyr. 
Den här cykeldagen skulle jag vilja dela upp i två delar och vi börjar med det bästa.
Trots att Booking.com i vanlig ordning meddelat att det bara fanns ett rum kvar på det lokala hotellet där jag tillbringade natten, så var jag naturligtvis den enda gästen.
Den vänlige ägaren gick upp särskilt för att servera mig frukost och önska mig lycka till på färden. Vi blev bra kompisar och det var återigen tack vare appen.
Förmiddagens cykling upp bland bergen blev magisk. Naturen skiftade markant från gårdagen och påminde stundtals om Sverige med både tall och granskog.Jag njöt i fulla drag i ett dessutom perfekt väder.
Jag stannade ofta för att njuta av vidderna och fotografera. 
Efter en sen frukost på ett lokalt hak i en bergsby rullade jag vidare norröver. Det blev allt mer öppna landskap och en tilltagande motvind började göra sig märkbar. Det blev till att bita i lite. Det började bli väldigt öde och även trafiken minskade. Endast en handfull bilar passerade under de kommande timmarna. Tog in på en restaurang för lunch i den en av de få städer jag passerade idag. 
Nu hade jag två val. Säkra och ta tidig natt i Soria som var en större stad inte långt ifrån, eller satsa på en längre eftermiddag/kväll för att komma lite längre. Jag kände mig pigg och hade redan förträngt det där med tilltagande nordlig vind, så jag gick på det senare alternativet.
Om detta hade varit en lyxresa kan jag väl med all säkerhet säga att jag gjorde ett grovt felval. Men nu är det ju ett äventyr och då ingår det att det inte ska vara jättekul hela tiden. Tidigt möttes jag av en vägg av kraftig motvind och efter en stund möter jag resans första långfärdscyklist, Philippe från Frankrike som är på väg söderöver. Här snackar vi Old school! Han hade endast en utsliten karta och blev överraskad när jag plockade upp min iPhone, Jag kände mig som ett riktigt teknikfreak och det var ingen idé att ens nämna att jag sände livetracking. Han varnade mig för hur öde det var framöver och att jag skulle mötas av ännu hårdare motvind.
Så rätt han fick. Eftermiddagen blev en kamp mot vinden och stundtals hade jag knappt styrfart. Jag passerade också resans högsta punkt, så nu går det väl utför mest får vi hoppas, Hallandsåsen borde bli nästa stigning ?
Men tack vare hyfsat pannben kunde jag ändå till sist rulla in i en by dör det fanns ett hotell. Lite över budget, men nöden har ju ingen lag ?
Så en sammanfattning av dagen är att jag hade en fantastisk förmiddag, medans eftermiddagen handlade om att ”bara göra jobbet”. Man vet aldrig vad som väntar för dagen, men som sagt, det är ju så äventyr är och ska vara. 
Nu avnjuter jag ett efterlängtat bad och sedan blir det lite CL fotboll innan jag somnar in för natten.
Undrar vad som väntar i morgon? Ja, det återstår att se.